Lugn, regnig, molnig dag idag. Men dock en slags milstolpe till dag, eftersom Liv börjar förskolan. Sedan hon kom har hon varit tillsammans hemma med oss båda och sin syster. I en tillvaro som gått upp och ner, hit och dit. Å ena sidan fina dagar när ork och energi finns. Men också så många jobbiga stunder. Som när Selma blir inlagd och vi måste vara vid hennes sida dygnet runt. Mamma och pappa försvinner hemifrån och Liv ser oss korta stunder på sjukhuset. En så konstig tillvaro för en ett-åring. Det känns när jag tänker på det som varit, men jag intalar mig själv att hon haft en trygg värld genom sin mormor, morfar, farmor, farfar, moster, fabror, faster. Och så vidare. Ett helt gäng vuxna som bryr sig. Och att de skapat relationer och band som varar livet igenom. Jag hoppas att det är så. För det kan ju inte vara fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar