Frukost som anstår en söndag

Idag fanns det en påse havregryn och inte mycket mer i skafferiet. Det saknades mjölk, juice, färskt bröd och andra goda saker som man gärna vill ha en söndagsmorgon. Jag drömde mig tillbaka till frukosten på hotellet i Köpenhamn tidigare den här sommaren. Det var en frukost som anstår en söndagmorgon.

Och så bestämde Selma och jag att det fick bli frukost ute idag.

Reserapport från den vackra ön

Vi reste till Hven, den lilla ön i Öresund, där jag inte varit sedan jag åkte på resa med mitt dagis under tidigt 80-tal. Vackert, så vackert, med böljande vetefält, långa slingrande cykelvägar längs havet och de finaste små husen och hamnarna. Jag längtar tillbaks.

 Fotogeniska vyer så långt ögat når. Landskap som definierar Skåne, platt, hav, öppna landskap.

Två som gillar att åka bakom cykeln. Särskilt med glass i handen. 

Durumvetet som odlas överallt.

 Och Selma och jag fortsätter att föreviga varann....

Många djur i många olika hagar som ville ha mat. 

 Det kalla stora havet.

 Flera fina vänner och familj som kom för att träffa oss. Fina dagar.

 Promenader i solnedgång på en ö som tystnade efter att sista båten mot fastlandet gått.

Cyklar i långa rader.

 Mängder av vackra hus.

Vi cyklade tiotalsmil. 

Den av oss utnämnda favoritkrogen på Hven. Selma gillade fåtöljerna bäst.

Tankar på sjukhus

Regnrik dag hemma i Göteborg. Idag är det sjukhusdag, sövning och sprutor i ryggen. Selma väntar tålmodigt på att få komma upp på operation i sin sjukhussäng med fastande mage. Lite slö och trött eftersom hon inte får äta innan sövning. Lite film distraherar, i alla fall för stunden.

Första besöket här på fem veckor och vi känns mer och mer som tillfälliga besökare än inskrivna patienter. Och så är det ju också. Mycket nya barn på avdelningen, vi är veteraner nu. Jag har lärt mig att se ungefär vilken fas de är i, vissa stunder är det som att se sig själv utifrån. Föräldrar med trötta kroppar och orolig blick. Barn som går på kortison, med dåligt humör och omättlig aptit, barn som får oncovin, med darriga ben och ostadig gång. Jag ser allt det här och känner hur långt vi faktiskt kommit. Med Selma som känns mer och mer hel och med stadig gång. Ben som blir starkare och starkare.

Jag tänker på allt det här när jag sitter och dricker kaffe med lady och lufsen i bakgrunden. Och så funderar jag på att beställa en prenumeration på Expo, med tanke på helgens terror i Norge.

Kär sommar fortsätter

Det är ännu sommar och jag hoppas att den varar länge än. Är väldigt frånvarande här på bloggen. Men mer närvarande på andra ställen, med min fina familj. Skriver med ett öga på tangentbordet och det andra på Aktuellts sändning om terrorn i Norge. Har ännu inte tagit in hela det fruktansvärda. Skjuter upp det tunga och tar in det bit för bit.

Det är vad vi haft för oss den senaste tiden. Mer om det snart.

Bästa skånefyndet

Bästa skånefyndet i sommar är den röda cyklonvispen fyndad på en marknad. I sin design av Sigvard Bernadotte lyser den fint röd.

Matlugn och lek

Efter senaste sjukhusbesöket råder ett lugn. Bra värden och en pigg tjej som till och med äter (!). Vi har inte behövt använda sonden en enda gång denna vecka. igår kväll på D:s födelsedag testade hon musslor kokta i grädde och vin. -"Inte så illa", var kommentaren.

Selma och jag förevigar varann i Lund utanför kondiset där vi åt bakelser. Vi hittade fina blommor på torget.

Kvällssol och kvällsdopp. En av de bästa aktiviteterna på sommaren, är jag och Selma överens om.

Och en vecka fylld av lek. Födelsedag firad på Tomelilla sommarland. Njutning för både vuxna och barn. Hoppkuddar är underskattade. Selma avslutade dagen med att göra tårta till D som fyllde år. Det var längesen jag såg så mycket hallon.

Idag regnar det. Sköna kläder och film inomhus. Selma har varit ute en sväng i regnet med faster, farbror och farfar. Detta är vad hon fann. Bra jobbat.

Tyst, lugnt...

Efter nästan en månad i Skåne längtar jag hem lite grann. Vissa stunder i alla fall. Efter min soffa, mina blommor, mina tidningar, mina tavlor. Men så är jag ju en hemmakatt också. Idag har vi åkt tillbaka till landet efter dagarna i Lund med familjen.

Här är det tyst, lugnt. Selma och Liv har redan plockat smultron och blommor.