Betänker vardagligheter som det där med vardagsmaten... Och har kommit fram till att veckoplanering av mat måste bli det nya i den här familjen.
Men så är det ju också i högsta grad trivialiteter. I veckan mottog jag överdjävliga nyheter om Stina, vars kropp inte längre orkade kämpa. Tre veckor kvar av behandlingen men kroppen var slut. Trött av alla cellgifter, stukad av infektioner. Så denna veckan är det allra flesta av mina tankar hos hennes familj och hennes mamma Lena. Och jag tänker att det där med vardagen och alla dess måsten löser sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar